För den Hammarskjöldska släkten innebar år 2010 möjligheten att fira två viktiga händelser. Släktens anfader, dåvarande ryttmästaren Peder Michilsson, erhöll den 6 juli 1610 av kung Karl IX ”adelig sköld och privilegier”. När släkten firade sitt 300-årsjubileum år 1910 beslöts att skapa en släktförening vilken således firade sitt 100-årsjubileum 2010.
Av Göran Hammarskjöld Foto Björn Stridh och Annette Eilert
Dessa båda händelser önskade släktföreningens styrelse fira på ett gediget sätt varför släkten kallades till ett jubileumskalas på släktgården Tuna belägen ca två mil från Vimmerby under helgen 14-15 augusti 2010. I ett strålande väder genomfördes ett mycket välorganiserat program, som på ett fantastiskt sätt stärkte känslan av släkttillhörighet och banden till gångna generationer.
Dramatisk invigning
Efter det att ett drygt hundratal släktmedlemmar samlats vid lunchtid på lördagen den 14 augusti och registrerats samt därefter avätit en härlig måltid med småländska specialiteter skulle invigningen av släktmötet äga rum. 
Släktföreningens ordförande Peder Hammarskiöld tillsammans med släktens huvudman Åke Hammarskjöld
höll sina invigningstal.
Den nästkommande huvudmannen unge herr Wilhelm Hammarskjöld bar på den stridshammare med vars hjälp täckelset på minnesstenen senare skulle falla.
Plötsligt störtade en mansperson fram från ena flygelbyggnaden. Man kunde snabbt se att detta var anfadern själv herr ryttmästaren sedermera översten i full mundering Peder Michilsson Hammarskjöld, som återkommit till Tuna lagom till 400-årsjubileet. Han slet till sig stridshammaren och med ett drastiskt hugg högg han av den lina, som höll uppe täckelset så att minnesstenens nya inskription blev bekantgjord.
Livet på Tuna – igår
Efter den omtumlande invigningen fick släktmedlemmarna ta del av nästa programpunkt, som innebar att man fick uppleva livet på Tuna i svunna tider. Ett antal kunniga presentationer gjordes av dels släktens öden under de första generationerna, dels Tunas utveckling under senare delen av 1800-talet och första delen av 1900-talet.
En speciellt intressant föredragning gjordes av huvudmannens mamma Eva Kristina Hammarskjöld som berättade om vad olika kvinnor inneburit för släkten i olika skeden.
Ett antal utställningar som belyste det tidigare livet på gården hade satts ihop. Således fick släktmedlemmarna ta del av såväl hur man spann och vävde tyger samt se hur man kärnade smör i forna tider samt provsmaka de produkter, till exempel barkbröd, som tillverkades på den tiden.
Två intressanta utställningar hade dessutom ställts samman dels en med ett stort antal historiska dokument kring släkten och gården dels en bildkavalkad som visade fotografier från de olika släktgrenarna.
Vad vore ett släktmöte på Tuna utan ett traditionellt småländskt kafferep? Ett äkta sådant med sju olika sorters småkakor fick släktmedlemmarna njuta av under den generösa eftermiddagssolen.
Livet på Tuna – i dag
Verksamheten på gården Tuna har starkt förändrats under de senaste decennierna från att tonvikten tidigare legat på jordbruket till att det i dag till stor del handlar om skogsbruk. Själva jordbruket är utarrenderat medan huvudmannen själv driver skogsbruket.
Under de senaste åren har verksamheten breddats genom att man öppnat en bergstäkt med krossanläggning och etablerat företaget Tuna Grus.
Då modernt skogsbruk ofta blir inriktat mot relativt snabbväxande granplantering vill man värna om det historiska arvet och skapa en lövskogsplantering för att hålla en mångfasetterad skogsmiljö. Sålunda har huvudmannen starkt engagerat sig i en lövträdsodling i gårdens närhet där eleverna från Tuna skola får delta i verksamheten. Avsikten är att de härigenom skall få en känsla för vikten av att föra vidare det skogsekologiska arvet.
Högtidssammankomsten
På kvällen samlades släktmedlemmarna i kyrkan för en jubileumskonsert. Bl a uppförde tre släktingar från den yngsta generationen en mycket uppskattat medley av Astrid Lindgren sånger.
Efter sammankomsten i kyrkan skedde den traditionella jubileumsfotograferingen. På ett strategiskt sätt hade de olika delarna av släkten ställts upp för att få en sammanhållen gruppbild av de närvarande släktmedlemmarna.
Eva Kristina Hammarskjöld höll en stämningsfull och högtidlig parentation över de släktmedlemmar som gått bort sedan förra släktmötet.
Efter fotograferingen och ett samlande mingel var det dags att intaga jubileumsmiddagen. Middagen innehöll sådana kulinariska inslag som krämig soppa på Långasjökräftor, tranbärsglacerad rådjurssadel samt som efterrätt lingonpannacotta, mörk choklad med blåbär och mandelflarn.
Allt detta var väl tillagat och serverat på ett professionellt sätt av restaurangskolan i Västervik.
Efter middagen med sina högtidstal tråddes dansen till toner avpassade för de olika generationerna i släkten.
Släktmötesförhandlingar
På söndag förmiddag genomfördes släktmötes- förhandlingarna. Det kanske mest intressanta beslutet var att styrelsen fick i uppdrag att göra en översyn av stadgarnas paragrafer avseende rätt till medlemskap i släktföreningen, som i sin nuvarande utformning är klart restriktiva vad avser spinnsidan.
 |
Skattjakten Samtidigt som släktmötesförhandlingarna pågick hade den yngre generationen fått i uppdrag av en ”vålnad” från Peder Michilssons dagar att försöka finna den skatt som enligt sägen ryttmästaren själv hade grävt ner på gården för 400 år sedan.Ett frenetiskt sökande efter ett väl arrangerat ledtrådsupplägg gjorde att de unga deltagarna till slut lyckades hitta kistan full med guldpengar bakom den stora minnesstenen. |
Triumfatoriskt stormade den yngre generationen in på släktmötesförhandlingarna och visade upp hur de trots de svårigheter som förevarit vid skattletandet väl levt upp till anfaderns devis ”vi hålla ut”. Kistans guldpengar syntes falla den yngre generationen väl i smaken.
Avslutning
Efter förhandlingarna var det dags för ännu en småländsk lunch och vädret fortsatte att bilda en fantastisk inramning till jubileets avslutning.
Vi ses på nästa släktmöte
Så var det dags för avsked med hopp om snart återseende. Släktföreningens styrelse har under de gångna åren varit mycket aktiv att finna intressanta teman för skilda släktsammankomster. Herr huvudmannen angav vid jubileumsmiddagen att vi med tillförsikt säkert kunde se fram mot att inte behöva vänta ända till 2110 då det ju är dags att åter samlas vid 500-årsjubileet.